Historien upprepar sig...

Känns som att det inte är första gången jag skriver att det är nära. Men jag gör det igen. För närmare kan det knappast bli. Efter förlängningen stod det 4-4. Sen sätter vi 0 av 3 straffar och de sätter 1. Självklart är det den där j**la Malette som gör målet (hans tredje för kvällen). Surt! Riktigt surt!

Är dock väldigt glad över att vi valde att ta tåget till Paris, 1,5h tåg eller 5h buss... Svårt val! På tåget hällde Isa ut mitt kalla kaffe över mig och sen nös hon ut fruktpure. Tur att jag hade svarta kläder =) Sen tappade Anna ner sina handskar på spåret när vi kom fram till Montparnasse, så någon stackars städare fick trotsa regler och hoppa ner och hämta dem. Sen träffade vi Sanna (min barndomsvän) och hennes Johan och så tog vi metron till Bercy. Kan fortfarande inte rekommendera att ha med barnvagn på metron i Paris! Sen åt vi (inte världens bästa) lunch innan det var dags för match.

Sanna & Johan

 

Anna & Noah, Leon var hos Patrik och Caro.



Bercy! (Inge roligt att ta sig upp här med barnvagnen...)

 

Isa (nysövd, nymatat och nybajsad) och Noah är redo för match!

 

 

Men faktum är att, hur jäkla surt det nu än var att vi förlorade, så kommer jag lätt att komma ihåg den här matchen. Jag rös i hela kroppen när vi kom dit, öppnade dörrarna och möttes av en fantastisk stämning i ett så gott som fullsatt Bercy (närmare 14 000 pers.).

 

Chantelle

 

Per värmer upp.

 


Fransmännen är överlag riktigt glada och engagerade åskådare måste jag säga, även om jag hade en riktig skrikapa i mitt högeröra, fast honom stirrade Isa ut =).

 

Pausunderhållning

 

Apan skulle ju såklart med!

 

Fick lite avlastning ibland.

 

Killarna kramas lite när det är dags för straffläggning...

 

En annan somnade när det var som mest spännande...

 

Kanske var det dansandet till "Kalinka" som gjorde det...

 

Tyvärr blev det ju ingen vinst...

 

Men en medalj blev det i alla fall...

 

Well, grattis Rouen!

 

Vi tog bussen hem efter matchen. Var inte i Angers förrän runt midnatt då det var köer inne i Paris och så behövde chauffisen en 45-min bensträckare...

 

Både Isa och Noah skötte sig galant hela resan och somnade sen gott på bussen. Isa höll lite låda som vanligt och bajsade precis när vi åkte så det blev blöjbyte i köerna. Men det gick det också. Nu är vi dock själva igen. Killarna sitter på bussen mot Chamonix. Antar att det är läggdags...

 

Hittade ett litet klipp från igår...


Kommentarer
Postat av: Stina

Oj sa spannande, och sa smidigt ni verkar ha det med Isa. Vet inte om jag skulle orka ta bussen i 5h med Iris, i varje fall inte nu nar hon gar sjalv och ar valdigt bestamd av sig =/

Ar vagnen pa bilden en phil&teds forresten?

2011-02-01 @ 15:11:21
URL: http://lillanochlivet.blogspot.com/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0