Jobb!

Jag som trodde att jag skulle få börja jobba i en lugn takt. Det såg ut så på schemat i alla fall. Nu verkar det bara bli en dag ledigt tills vi åker upp till stugan. Och just nu, efter att ha stått upp i åtta timmar och försökt pränta in miljoner nya saker efter två års föräldraledighet (jag vet, det är inte särskilt synd om mig...), så är jag glad att fortfarande vet vad jag heter. Hjärnan är full och tom på samma gång, skoskavet ömmar och benen och ryggen värker. Men å vad kul det var att jobba igen! Nu måste jag ladda batterierna, ska upp långt innan tuppen imorgon! Godnatt!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0